Något mycket intressant och lärorikt jag och min klass gjorde var att i uppgift fick vi testa på att vara rullstolsbunden. I med att vi har jobbat klart om funktionshindrade och rullstolsbundna nu. Fick vi testa på att vara rullstolsbundna, för att jämföra hur de upplever verkligheten jämfört med folk som inte är rullstolsbundna. Själva uppgiften var mycket lärorikt, det är mycket tuffare för de att ta sig någonstans än oss.

-Man börjar uppskatta att man faktiskt kan gå utan problem! Det tänker man inte på, förräns man får icke använda benen. Då blir vi påminnda.

Det är så mycket viktigt som händer runt omkring en och hur mycket vi kan använda kroppen till olika rörelser som vi inte lägger märke till. Som vi gör ehlt omedvetet! Det är först då när man får testa på att vara rullstolsbunden som man lägger märke till hur mycket vi faktiskt använder våra ben till, och hur betydelsefulla de är. Det är först då man uppskattar att man kan gå som sagt.

Jag hoppas att man verkligen, verkligen hittar en lösning för rullstolsbundna att kunna gå! Kanske Japan som vi alla vet har mästartiteln när det gäller robot teknik, kanske de kan hitta en lösning!

Vi fick låna två rullstolar från skolan som tillhör omvårdnads programmen. Sedan fick vi åka runt hela skolan, butiker och uppleva deras verklighet, man stöter på många problem på vägarna osv.. Men samhället gör sitt bästa för att göra de så lätt som möjligt för rullstolsbundna.

Min kompis som vi kan kalla för Stig då, till min förvåning körde in mig i i en omklädningsrum i Maxi. Jag blev helt förvånad, varför gjorde han det? Min ansikts uttryck sa ett ord: WTF!

-Calis av med dig, nu får jag testa på, du kan köra mig runt.

-Jaha, ok svarade jag utan att säga emot.

Samtidigt som det var lärorikt gjorde vi det roligt för oss. Vi började nämligen tävla emot varandra, tjejen som precis hade börjat i klassen då, tävlade emot mig. Så klart vann hon.... Nej faktiskt.. Det gjorde jag ^^ Sedan inne i Maxi själv tävlade vi, vem som först skulle vara framme vid utgången. Självfallet fick vi många ögon på oss, det fick en att tänka: har de aldrig sett någon som är rullstolsbunden? Och bara för att man är rullstolsbunden kan man ändå ha kul.

När vi äntligen var ute ur Maxi och slapp alla blickar på oss, började vi nämligen tävla IGEN! :D Tävla om vem som skulle komma först till klassrummet, och Maxi är ca hundra meter ifrån skolan. Så det var inte långt..

Vi hade det roligt och det var mycket lärorikt, så till er alla som läser det här. Uppskatta varje steg du kan ta, va glad för det.

Visst blev bilden fin? * BLÄÄ* XD

Ville bara säga att de två tjejerna jag och '' Stig'' tävlade emot är roliga. Jag har nog en riktigt bra klass, alltid roligt med de. Så här och nu tackar jag er, ni gör dagarna roliga och intressanta även om en viss person blir avis bara för att man ger lite små komplimanger till den nya tjejen i klassen. Så som att du är rolig, du har gjort dagarna roligare. Sedan går de iväg för att de inte får komplimanger :P Härliga klass kamrater! :D

Tycker ni det finns något vi människor eller samhället kan göra för rullstolsbundna? Det finns säkert något, så om ni vet skriv ned det!

Förlåt för att jag inte uppdaterat på ett tag! Har precis fått min laptop från lagningen, min systers dator har också krånglat så jag har inte haft tillgång till någon dator. Det har hänt ialla fall en hel del intressanta saker under tiden jag inte haft tillgång till någon dator.

Förra veckan fick vi besök av en präst som stannade hemma hos oss i två dagar. Det var väldigt intressant att prata med honom, han kunde mycket genom alla religioner som man känner till och det som rör sig om annat än bara religion. Han jobbar i Tyskland med en massa experter genom historia och religion. Han reser med experterna till olika länder i världen för att forska efter nya saker som rör sig om religion och historia.

-Ganska fräckt och fascinerande, snart ska han resa till Egypten också!

Tyvärr fick jag aldrig en riktig chans att få prata med honom i fred om allt möjlig med honom, från antimateria, religion, vetenskap, psykologi och historiska personer så som Aristotles etc.. Först trodde jag att han var bara ännu en präst som står fast vid det han tror på och skulle börja mumla en massa saker. Men jag hade fel! Han studerar allt möjligt genom vetenskap, psykologi, historia och religion.

-Religion har också sin historia, och den har påverkat rätt mycket av människans historia ju.

Ibland kunde man tycka att han överdrev lite när någon nämnde något viktigt genom religion. Fick fresta mig från att provocera honom. Han är som jag själv då, mycket intresserad av karma, vilket uppskattas!

Något ännu mer intressant som verkligen är anledningen till varför jag skriver det här inlägget är varför vissa prioterar religion först och sedan människor. Frågor som: Är ens präst bön mer värdefull än min egen? Varför blir vissa personer i samhället utstötta eller ännu värre HATADE, bara för att de har en annan perspektiv på religion. Man kan fortfarande vara troende, fast ändå ha en annan perspektiv.

Vissa människor ogillar andra religioner när alla religioner vill samma sak egentligen, och orättvissan som skapas mellan de ateista och troende. Eller det negativa trycket som skapas mellan de personer som ogillar varandras religion. Ett bra exempel är judar, ja juste judar. Många ogillar de.. Men varför? Är de inte människor precis som oss?

( Detta gäller självfallet inte alla människor förstås, men i de länder eller områden där det finns som mest förtryckning. Men visst finns det folk som ogillar andra religioner överallt i världen också. )

Varför finns det här, när i vartenda religion sägs det att man ska värdera alla människor lika högt som sig själv, respektera folks åsikter oavsett vad de har för religion eller vart man än nu kommer ifrån. Det är personligheten som säger vilka vi är, inte religionen. Den säger bara vad man tror på eller tillhör.

Bara för att en självmordsbombare sprängde sig i lufen, betyder inte att alla araber vill göra samma sak och stöder de.

Jude, muslim, kristen, buddhist eller vilken religion man än har, så är vi fortfarande gjorda av kött och blod! Vi alla är människor.

Själv tillhör jag inget av de religionerna som nämns i inlägget. Jag tillhör en mycket gammal religion som är nästan sjutusen år gammal, allt började i Mesopotamien som är nuvarande Irak. Religionen kallas för yazidism, för att veta hur den är kortfattat så är den som kristendomen. Vi tror på en gud och solen är helig pga den ger liv åt oss människorna på jorden.

Något annat intressant är att om någon dör så begraver man personens åt det håll som solen går ned. Det symboliserar den här personens dagar är förbi.

Religionen i sig är fredligt, lika mycket fredlig som Buddhismen.

Religionens symbol etc.

Något som är lite irreterande men som jag då är van vid nu. Är att folk tror att jag är muslim, när jag säger att jag inte är muslim. Blir de helt förvånade, deras mun bildar ett stort O. Varför jo, för att jag är född i Irak, men har bott i sverige i elva år, min uppväxt är nästan svenskt, min syn på samhället och åsikter är inte alls likadana som mian föreldrar etc. De är uppväxta i Irak, jag är uppväxt i Sverige. Ni förstår skillnaden, annars anser jag mig själv som svensk!

Ibland blir det kulturkrock, mina åsikter strider emot mina föräldrar, för om de anser något om något, så kan våra åsikter vara helt olika. Men jag nickar åt det de säger bara för att inte starta en debatt, och slippa argumentera med de. Kommer sluta med att de bara skriker rakt i ens öra....

- Inte trevligt! XD Men så hemskt är det inte =)

Men jag kan inte säga att jag är en riktig troende, för nämligen efte rmycket funderingar kom jag till en lösning. Jag kan inte säga om en gud existerar eller ej, säger jag att gud existerar så säger jag bara det jag tror på, inte det jag vet. Säger jag tvärtom så säger jag fortfarande det jag tror på och inte det jag vet. Så när det gäller sådana frågor så svarar jag alltid, jag vet inte. Jag tror däremot på karma, och karma funkar verkligen! Kastar du skit på folks ansikte, kommer du få skit tillbaka! Är du schyst emot folk, så får du samma vänlighet tillbaka. Karma symboliserar ondksa och godhet också, men det ska vi inte gå in på nu.

Förändra sig själv, sedan förändra världen, så tycker jag man kan göra för att få slut på rasismen. Har ni en annan lösning så skriv det gärna!

Vad tycker ni annars om rasisimen i världen, eller det som finns här i vårt eller ert samhälle?

Som sagt jag har inte mycket tillgång till datorn längre, pga datorn är på lagning och jag får den igen om 1-3 veckor. ( drygt..) Använder min systers dator för tillfället. ( får sällan använda den. )

Min dag var rätt OK igår, det hände inget speciellt. Bara ännu en vanlig tråkig skoldag, det enda som gjorde dagen lite intressant ändå var att en ny tjej börjat i min klass.

-Måste erkänna att hon är riktigt snygg, söt och gullig. Hon ser bra ut, synd att hennes hjärnkapacitet inte är lika bra som hennes utseende. ;)

Den här nya tjejen då är annars rolig, trevlig och ibland är hon som en 8-åring vid vissa tillfällen. ( de flesta ) och hon har mycket energi, vilket uppskattas! Hon är trots allt blond ;) ( joking ) Jag och hon kommer bra överens och trivs ihop bra som nya blivande kompisar. Inte för att jag är barnslig... Men alla har sina stunder, så jag ska inte klaga! =)

-Förstår bara inte varför hon har tagit en massa bilder på mig, på en och samma dag... Då vi hade rast och hon tyckte att jag hade en rolig pose då jag satt i den bekväma soffan. Med högra benet ihop vikt vilande på min vänstra ben, ena armen utsträckt och med den andra för att hålla huvudet i en bekväm ställning...

Har lärt känna henne i två dagar nu och hennes första dag då var hon mycket blyg av sig själv. Hon lyssnade och tittade på klassen som redan kände varandra. Jag förstod vilken plats hon befinner sig i och hur hon känner. ( lite utanför, inget att prata om, i med att hon inte känner någon. ) Schyst och omtänksam som jag är gav jag henne uppmärksamhet. Jag började prata med henne, då och då log jag emot henne med ett varmt leende. Redan idag hennes andra dag känner hon sig bekväm och har lätt för att snacka. Istället för att lyssna och nicka åt det vi säger. I med att jag pratade med henne började de andra också snacka med henne och snart var vi värre än Rix fm! Redan idag har hon inte bara varit trevlig mot mig, utan även försökt pika mig.

Egentligen kände hon en annan tjej också, men med oss var hon mer blyg, men med sin vän ensam var hon hyperaktiv! Som sagt hon är en rolig tjej som får vem som helst att skratta och göra en tråkig dag lite mer intressant! :D

-Calis, du säger alltid '' Jag ba va? '' i Vartenda mening. * cute, innocent smile, but in fact it was an evil one.

In my thoughts: What?! :S *tog till orda sen*

-Jaha, ok.. Har blivit van vid att säga det så ofta att jag säger det helt omedvetet nu..

Tänkte sen att jag måste sluta med att säga: Ba och va.

Hon är rolig, men hon har mycket energi, det är alltid något som händer runt omkring henne, hon skrattar högt också vilket får en att skratta. Mesta dels skratta för att hon själv skrattar. Hon är en härlig person! :D All de energi hon har smittas av sig, och hon är positiv inställd alltid!

Senare under dagen besökte vi en butik där utvecklingsstörda personer jobbar och tillverkar en massa intressanta saker.

( Nu sätter de på min nuvarande favorit låt på radion. Adele- set fire to the rain. LOVE THAT SONG, and her ofc! If u guys wanted to know ^^ ) Tillbaka till ämnet. Vi bokade tid med personalen som jobbade i butiken. Vi ska få vara med då de tränar på zumba och styrketränar. Det blir intressant och förhoppningsviss roligt. Ser fram emot det! =)

Vi har precis jobbat om olika sjukdomar och läst klart om utvecklingsstörda, Nu får vi uppleva verkligheten med egna ögon och lära oss mer, än att bara sitta och glo i en bok.

-Oh crap,... ''/ Nu spelas Chris medinas låt på radion. bra låt men många minnen och tankar väcks till liv.. Yea chris, what are words when they can build your world, instead you'r heart is like shattered glass, and it's falling apart into the deep cold darkness..

*For minutes later* and its Mohombi on the radio, Party time! :D

Åter till ämnet och ignorera det som står ovanför.. tror jag ska dra och lägga mig nu, det börjar bli rätt sent.. Klockan är bara 04:19 för tillfället.. Ignorera bilden (A)

Min nya klasskamrat är härlig, hon är varm av sig, längtar tills jag får se henne igen.. Undrar vad hon kommer hitta på då? =)

Goodnight, sweet dreams, sleep tight and dont let the bed bugs bite! ^^

Jag vet att jag inte har skrivit på ett tag! Men det är för att jag inte har haft tillgång till datorn alls. När jag väl fick chansen att använda min laptop, så blir det något uppdateringsfel och nu kan jag inte använda den. Så jag lämnade in den för att fixas. Än så länge blir jag tvungen att använda min systers dator... Igen... Hellre det och få höra henne tjata på mig än att inte ha tillgång till någon dator alls. ''/

Det har hänt en hel del intressanta saker under tiden jag inte haft tillgång till datorn.. Inte så VÄLDIGT intressanta saker, men lite i alla fall... Säger vi.. ;) Vad jag har gjort är pluggat, pluggat och pluggat mer. Gjorde två matte prov som gick utmärkt! :D Med hårt arbete får man bra resultat! :P

Annars umgicks jag med en av killarna som höll på med mig på facebook. Än en gång pratade vi genom allt och redde ut det, la det bakom oss i det förflutna och började en ny kapitel. Schyst som jag är hjälpte jag honom med samhällskunskap fast än jag hade egna läxor att göra. Medan vi '' studerade '' glömde vi bort tiden helt och märkte att stadsbiblioteket skulle precis stängas. - Nej, men ärligt talat vi pratade mer än vad vi pluggade. Vi hade det riktigt kul. =)

-Calis jag känner mig trygg i din sällskap, du är rolig och väldigt mogen för att vara en sjutton-åring. Det känns som att jag pratar med en vuxen och inte en sjutton-åring. Jag gillar dig... Calis. som en VÄN

WHAAATT?! XD Tänkte jag, men gav honom ett leende som svar och för att vara vänlig.

- Tack, din ärlighet uppskattas. Du är också.. Öhm.. Väldigt rolig.. * Leende för att maskera min WTF ansiktsuttryck. ( jag vet att man kan misstolka det hur lätt som helst, men det är nog det som är lite humoristiskt med det hela. Lite svårt att skriva det på ett roligt sätt, men hade ni läsare varit med mig så skulle ni förstå mig helt! =)

Jag kanske överreagerar lite... Kanske för att min syster har tjatat på mig och försökt provocera mig om att jag är '' homosexuell. '' Jag hyser inget agg emot homosexuella alls, har själv vänner som är det. Men jag ser mig själv som det känns konstigt och lite fel. I med att jag gillar tjejer och försöker visa att jag inte är det. Sedan när man pratar med henne, analyserar hon min kroppshållning och hur jag rör med händerna medan jag pratar. ( rör alltid händerna när jag pratar, lättare att uttrycka mig och gör det omedvetet. )

Annars har allt varit bra med mig, ler och skrattar inuti mitt huvud men lite svårare att le i verkligheten, lite svårare att forma läpparna till ett leende. Jag vet inte riktigt varför.. Känns som att det är något som fattas, att jag har alla pusselbitar men en saknas. Jag vet inte om jag har den eller inte, i så fall har jag den i min hand eller är den borta?Som om jag lever i min egen värld, eller allt är bedövad. Något jag vill få ut som jag trängt djupt in bland mina tankar. Som nu vill ut men jag fortsätter att stötta bort det. Desto mer den vill ut desto kraftigare är det, för att stötta bort den krävs mer och mer energi. Ett annat rolig exempel är: det är som en huvudrätt, maten är god och väl kryddat, men det är ändå något som saknas, en speciell krydda eller om maten behöver kokas/ grillas lite mer.. Något liknande i alla fall. What can I say or what can do about it?.. I dont know.. ''/

Missförstå ej, I'm still happy.. =) ...

-Well, actually I know why, but I'm not sure if its the right reason/ answer to feel like this..

Nästa inlägg får vara något vettigt och intressant att skriva om.. Nu ska jag läsa Harry Potter och dödsrelikerna, sedan gå och lägga mig. ganska sent för en som har skola imorgon. Oh well, jag får ta det som kommer oavsett konsekvenserna! :P

Godnight, sweet dreams, sleep tight and dont let tge bed bugs bite! :D

Idag har min dag varit toppen! :D Förutom att jag var riktigt trött och sov mig genom dagen, men det har inte påverkat dagen negativt. Varför min skoldag var bra var för att jag fick träffa underbara människor. Jag och min klass besökte en skola för folk som har funktionsnedsättningar, utvecklingsstörda. De är mild utvecklingsstörda.

En i personalen guidade oss och visade vad de brukar göra i skolan. '' Måste erkänna att alla där är så trevliga, roliga och snälla. '' Vissa av de satte ihop diskborstar, sedan placerade de i rätt färg ordning. '' Om ni ser diskborstar i Maxi eller någon annan affär, där det finns en vit klisterlapp på de. Som det står med grön text SKONA, så tillverkas de av i en liknande skola som jag besökte.''

Från att sätta ihop diskborstar, tvätta bilar och dammsuga inuti bilen- till all sorts möjlig arbete utför de. De samarbetar nämligen med Autoliv och ballingslöv kök.

Guiden hade jobbat med funktionsnedsättande människor sedan hon var nittion år gammal, och fortfarande jobbar hon med de. När besöks tiden led mot sitt slut, förstod jag varför hon älskade sitt jobb. Jag själv trivdes mycket bra där, jag ville verkligen praktisera. Att hjälpa folk gör mig glad! :D Människorna där är så varma och trevliga, jag saknar de alla, man kan verkligen få sig ett gott skratt med de.

Som elevens val har jag fordon och transport. När jag kom in till verkstaden ombytt hör jag min lärare vråla åt mig. '' DU ska väl inte sluta va? Det kommer rykte om att du ska sluta. '' ( Hans tonfall var bestäm och riktigt allvarlig, så allvarlig att man kunde tro att han skulle hoppa på en. ) '' Jag sluta, va? Självklart ska jag inte sluta. '' Ljög jag. '' Bra, för du får inte sluta.'' ( Vänta... Vadå?! Vad hände med mina rättigheter? Jag trivs inte ens med att meka bilar. Det är frivilligt om man vill ha den här extra ämnet, han kan inte säga så till mig. Han skrämmer mig ibland.. XD

Jag har aldrig i hela mitt liv rört en motor, de som är med mig har mopeder, A-traktorer, så att meka med bilar eler annat tillhör deras vardag. Jag däremot vill hellre plugga än att skita ned mig. Det är inte svårt att meka, men det är tråkigt, ( så tråkigt att jag vill skjuta mig i huvudet) vilket gör att jag inte visar intresse eller engagerar mig.

Efter skolan åkte jag iväg och jobbade, resten av dagen var rätt ok men drygt. Det jag mest ogillar med mitt jobb är när chefen ska prata med kunderna, ibland drar han berättelser för de om allt möjligt. <.< Eller när det kommer små barn och han säger. '' Jag har en fråga till dig. Om du gissar rätt så får du en klubba. Hur många däck har tre bilar? '' Svarar de rätt får de en klubba, svarar de fel säger han svaret och de får en klubba ändå. Jag brukar titta åt ett annat håll för att försöka dölja hur mycket jag tycker det är barnsligt och hur mycket jag ogillar det.. Ibland ler jag, i för att maskera sanningen. ( WTF DUDE... *Tar ett djupt andetag* What a drag..) <.<

Har inte ni varit om något liknande, i så fall håller ni med mig eller inte? För er som inte varit med om något liknande, vad anser ni om saken? =)

Igår sent på kvällen hände hände något som jag verkligen inte förväntade mig alls. För det första så bad en vän mig rekommendera hennes blogg på facebook, vilket jag självfallet gjorde. Det enda jag ville var att rekommendera den, inget mer. Av någon konstig anledning så dyker det upp kommentar, efter kommentar. Fyra personer som det nu har blivit fem, om inte sex. De skrev en massa kommentarer om att bloggen är dålig, och att jag är mobbad. Varför? Jo för att de tycker att allt som rör sig om en blogg är mobbad, man är en no lifer då. De har inte ens läst ett enda blogg inlägg, ändå påstår de att bloggen är dålig. När de fick reda på att jag har blogg så skrattade de åt mig, vilket jag tycker är bara omoget och löjligt. De tycker också att blogg är något för homosexuella..
De påstår att jag är en svikare för att jag alltid dissar de, jag hänger aldrig ut med de då de frågar mig om jag vill hänga ut med de. De har kallat mig för en massa fula ord, så som fitta, svikare, ingen äkta vän och lögnare. Självklart är det obehagligt att få höra sådana ord. Men jag börjar faktiskt undra vem det är som sviker en. Är man en dålig vän bara för att man inte tar sin tid med de, fast än man inte gjort de något ont alls?

'' Jag är så upprörd att jag vill strypa allihopa, speciellt björnen! Strypa de tills de ber om nåd, och jag fortsätter att strypa de. He.. He... I think... I should.. calm down.. XD Seriöst det är så omoget av de och andra personer som gör likadant emot andra, kanske vissa av er läsare har gått genom något sådant? ''

Jag har sagt åt de ett flertal gånger att jag har dragit mig undan, jag studerar mycket mer nu än innan, jag vill verkligen få bra betyg. Jag har börjat satsa så hårt att jag får ångest och panik vilket leder till obehagliga tankar om att jag inte kommer få ett bra arbete och en bra framtid, om jag inte tar mig an läxorna och studera ännu mer. Jag vill verkligen, verkligen få bra betyg. Har ingen direkt lust att dra ut på kvällarna eller dagarna och göra något obetydelsefullt. Den tiden kan jag använda till något bättre, så som att plugga eller skriva i min blogg. Jag känner också att på den sista tiden att jag isolerat mig från omvärlden, jag har en egen värld där jag har en massa saker som måste skötas. Jag befinner mig helt enkelt i ett skal, där jag bara kan göra mitt. Då och då tittar jag ut genom hålet och ser hur världen ser ut, för att inte bli helt isolerad. Men de verkar inte respektera min åsikt och beslut...

Kommentarerna började allt mer med minutera växa och växa. Alla var emot mig, alla påstod att jag är en svikare och att jag vet vad för slags fel jag har gjort. Ändå sitter jag framför datorn och ser ut som ett frågetecken. Två av de här personerna har jag gått med i samma klass sedan 1:an-9:an. Tre andra har gått i min parallelklass i tre år, men då kände jag inte de alls. Sedan gick vi alla i samma klass i ytterligare tre år till. De tre personerna som gick i min parallella klass började jag känna i 8:an och en av de på slutet av den första terminen i 9:an. De påpekar att de känner mig bättre än vad jag självkänner mig själv. DE KÄNNER MIG BÄTTRE ÄN VAD JAG KÄNNER MIG SJÄLV?!!! :S o.0 WTF!!! XD Det är hur löjligt som helst!

Medan hat kommentarerna börjar växa emot mig, blir jag försvarad av mina riktiga vänner. De andra börjar bli uppkäftiga emot de och skriver en massa om att de inte ska lägga sig i. Mina vänner ska inte lägga sig i, men de får göra det. Vad ger de rätten att säga så till mina egna vänner, och att de själv kan lägga sig i?! Medan de fortsätter att försöka trycka ned mig utan något resultat så börjar de förolämpa mina vänner. ''ENOUGH, nobodymess with my friends! '' upprörd som jag var då slog jag näven i bordet så det ekade i köket. Bråkar någon med mina vänner så bråkar de med mig automatiskt!
De påstår att de har känt mig i flera år och ändå missförstår de allting, de förolämpar mig samtidigt som de tror att de är '' the good guys'' Jag tycker att de inte har känt mig alls under alla de här åren, om de tror att jag är en svikare. Jag har trots allt inte gjort något dumt emot de.

Här kommer en del kommentarer som de skrivit då.

'' Calis du är ingen bra vän, du är en svikare, du har uttnytjat oss, du har inga vänner, du har glömt bort oss, du är en skitstövel etc.. Vad har jag gjort? På vilka sätt har jag uttnytjat någon av er? - samma svar igen från de.... Svarar inte på mina frågor..
'' Jag har inte uttnyjat någon eller något, sedan tycker de att det är vitkigt att prata om det på facebook så hela världen ser allt, och ändå tycker de att det är för mitt eget bästa samt att de är bra vänner. '' Seriöst hur lågt får man egentligen sjunka?
En av de kan vi kalla för '' björnen '' han störde jag mig rätt mycket på om jag ska vara ärlig. Han frågade mig två gånger med en av de andra killarna om jag ville vara med de två. En gång kunde jag inte för jag skulle iväg och träna, en annan gång kunde jag inte för jag var helt utmattad. De anser mig som en svikare för det, och pratar som om de har tjatat på mig hela tiden om jag vill vara med de eller inte.
Björnen: Du åker och träffar din vän i Stockholm och hennes hemstad, men inte oss. Och här i vår hemstad så är det Bro's b4 hoes, men du valde hoe's b4 bro's. Skrev han på en av kommentarerna.
Vad är det för vänner slags vänner? De får äcklar mig och får mig att vilja spy! Varför han är på deras sida är nog för att han känner stöd från de, de försvarar honom i med att jag sa emot honom, vilket '' Toyouzen också gjorde. '' Precis som de andra känner han en vis behov att han är mäktigare, han har någon slags makt av att '' trycka ned mig.'' Något jag fick damp över var när han kallade en av mina vänner för '' hora '' Ville verkligen strypa honom. ( vill fortfarande )
Attackerar man någon i nätet så får man räkna med att andra kommer att kommentera. Ingen har rätt att attackera någon bara för att man hellre studerar än att vara med folk och inte göra något betydelsefullt. Jag har inte gjort något fel det vet jag, sedan att de ska försöka vara smarta och trycka ned mig med sina '' fina ord '' är löjligt. De skrev 99% utan punkt, frågetecken, utropstecken och komma tecken. Så ni förstår kära läsare att det kunde vara konstigt att förstå det de skrev, speciellt när det var en massa felstavningar. Sedan att de ska attackera min vän som kallas för a.k ''Toyouzen '' är ingen bra ide. Även jag blir rädd när jag argumenterar med henne. Nämligen kulsprutaren är en sann mästare på att använda fina, svåra ord. Hennes svenska är lika mycket korrekt som en lexikon! (bokstavligt talat)

Är man en dålig vän för att man säger sanningen till de om varför man hellre vill studera och inte spenderar mycket tid med de som innan då? En svikare och en icke sann vän är en som gillar att skappa bråk mellan vänner, som tjallar det man säger till honom/henne. Jag har inte gjort de något ont alls.

Stötte på en av de idag och vi pratade ut, jag berättade allt för honom. Han började förstå mig på slutet. Alla pusselbitar föll på plats, sedan om de andra har damp och tar ut sin ilska på mig och skriva ned allt på facebook är befängt! Lugna ned er, träffa mig och låt oss prata öga mot öga. Så ska vi se om de är lika kaxiga som de anses vara på facebook, framför en data skärm.

Jag bryr mig inte om det de har skrivit, jag orkar inte lägga någon tid eller värde på det de hela. Jag är fortfarande lite upprörd, men jag fick nog snacka ut och förklara allt med en av de, som jag stötte på idag. Även han var emot mig först, han pratade med mig som en fiende. Sedan var han vänligare.
De påstod även att jag '' svikit '' ALLA mina vänner. ( sedan när började de prata för andra? ) Jag har flera vänner. De är en enda liten bit av en stor kaka, som är nu uppäten. Inget av det här har påverkat mig negativt, jag är fortfarande SUPER DUPER GLAD! :D Jag har nämligen det bästa man kan önska sig. Sin familj som är delvis jobbig, mina riktiga vänner. Mer än så behöver jag inte för att vara glad. Så underbara som mina vänner är, så skänker de glädje till mig alltid, och finns för mig.

Det är kul att ha ett liv, bortsett från vissa.. ;)
Jag orkar inte skriva mer eller förklara ytterligare, allt det är så löjligt och absurt att man får lust att skratta åt allt det här. Det kanske ni redan gör? :P Jag är riktigt trött nu, vill bara sova. Orkar inte skriva mer om det, så lågt man kan sjunka och ändå så egotrippad man kan vara och påstå att det är för ens bästa! XD

Jag hoppas att ni förstod, det jag har skrivit.
Har ni hamnat i någon liknande situation isåfall vad tycker ni om det här, vad tycker ni om själva situationen som påminner om er egen? Kunde de göra något annat istället för att att ta det på facebook? Var det fegt av de? ( slår vad om att de inte tycker att det var fegt. )
- Folk kommer och går i ens liv, men de bästa stannar alltid kvar, Amen! :D
 
 
( världens största och starkaste atombomb, tsar bomb. )

Idag slutade jag tidigt från skolan, 11:30. 
 
Jag smet in i huset och ned till källaren till mitt rum obemärkt. Fast än min mamma och stora syster var hemma. Jag tog fram min matte bok direkt och började räkna, talen jag inte kunde fick jag göra sen på läxhjälp. Min mamma och stora syster blev självklart förvånade då jag dök upp från ingenstans. ( SURPRISE! ) Fast än mina skor var på trappstegen vid köket, mäkrte de ingent. ( Bra koll på huset de har<.< )
 
Klockan tickade och snart var det kl 15:00 - jag åt snabbt lite makaroner som min mamma hade gjort till middag. Snabbt tömde jag min kaffe kopp, för att pigga upp mig innan jag gick iväg till läxhjälp.
 
 
När jag väl lämnat huset stötte jag på min lillebror och vi började prata, och då såg vi en gammal man i sextio-års åldern ramla av cykeln och slog sig. Innan ens stackaren visste ordet av ramla befann han sig på den hårda marken. Schyst som jag och min lillebror är, sprang vi till honom och hjälpte honom.
 
'' Hur är det med dig, hur gick det? '' Frågade jag honom samtidigt som jag analyserade honom efter skador. Oskadd men chockad som han var lyckades jag få upp honom. ( Han var väldigt tung! ) Adrenalinet pumpades genom hans kropp samtidigt som han skakade. Jag tyckte verkligen synd om gubben. :(
 
Han frågade efter sin mobil som han tappat på marken då han ramlade av cykeln. ( Han oroade sig mer för mobilen än sig själv XD )
 
'' Fan, varför ska de parkera bilarna på trottoaren?'' sa han andfådd och pekade mot bilarna med blicken. ( det var en mycket obehagligt blick han hade :S )
 
He.. He.. Där bor jag ju, och det är arbetarna som vi har anställt, de renoverar badrummet. Det är de som har parkerat på trottoaren. Tänkte jag, fast jag sa aldrig det. Jag nickade för att låtsas som att jag höll med honom.
 
Han tackade igen för hjälpen, då jag frågat honom om allt var bra med honom. Först trodde jag att han var packad, han bettede sig konstig. Det kanske var för att han befann sig i chockläge.. Jo det måste vara så..
 
Resten av dagen har varit bra, fick prata med en vän som jag verkligen saknat. Det kändes skönt att få prata med henne igen, förutom då hon snackade spanska med mig i flera minuter.. ( överdrivet ) Det var så störigt då, att jag ville bara skrika åt henne '' VA TYST; DET  RÄCKER!!!'' Det gjorde jag också, men hon hörde nog inte det för att hon pratade flytande spanska och hörde inte mig.. Eller så ignorerade hon mig bara XD.  
Jag kan inte språket, så jag låtsades att hon sa något som jag förstod och låtsades prata om något. Men vissa ord som hon sa förstod jag, och jag gissade rätt ibland till hela meningar.  Måste erkänna att det är rätt kul ändå då hon ska snacka spanska. Annars hade vi en riktig trevlig och rolig telefonsamtal. =) 

Jag sitter ensam i köket och sitter framför min laptop. Jag tittar ut genom fönstren då och då, för att inte bli utråkad och slippa se data skärmen.  Himlen är mörkgrå och det regnar för fullt  och det är ljust. Trädgården är mörk grön och färgerna stärks av ovädret. Det ser rätt mysigt ut och hela bilden känns coolt och levande tycker jag. Det blåser kraftigt också vilket får fönstren att vibrera, det är skönt med tystnad och ljudet av en kraftig vind i bakgrunden är rätt avslappnande. Dricker kaffe samtidigt som jag är djupt inne i mina tankar och lyssnar på musik. Lyssnar på Adele- set fire on rain, för er som är nyfkna. :D
 
Den kortvariga tystnaden varar i en kort stund, tills min lille bror stormar in i köket och tjafsar med min stora syster. De skriker rätt på varandra bakom mig och jag blir snart döv. Deras röster ekar genom hela huset, enligt de så '' pratar de'' men jag tycker nog att de snarare SKRIKER på varandra.. De tjafsar om något jag inte vet, och oskyldiga jag sitter i tystnad djupt inne i mina funderingar om vad jag ska skriva.
snart exploderar jag av full irretation, det är så STÖRIGT att de ska tjafsa och de försöker verkligen inte att sänka volymen. Får fresta mig från att inte börja skrika på de och be de att vara TYSTA! ;)
 Lyssnar halvt på deras tjafs och halvt koncentrerad på det jag ska skriva. 
'' Vore det inte skönt om alla i hela världen höll tyst för bara någon minut? ''
 
Tjafs och föra oväsen är normal hemma hos mig, men man vänjer sig vid det. Som allt annat. Trots allt vi är en stor familj. '' Fråga inte hur många syskon jag har... He.. He..  XD '' Vi må vara högljudiga av oss då vi tjafsar och ibland kan det kännas även som att tredje världskriget kommer bryta ut hemma hos mig. Så är min familj ändå mycket varma av sig, godhjärtade och efter ett stort tjafs så är alla lugna och sociala, som om inget speciellt har hänt. '' Vi är helt enkelt för mycket kärleksfulla emot varandra, även om det inte ser ut så.. ibland.. ''    :P 
 
Min dag har varit så tråkig att jag hade lust att skjuta mig själv i huvudet. Jag var även så trött i skolan att jag skrattade och fnissade åt allt möjligt, vilket är inte likt mig alls, förutom då när jag är trött. Jag la mig ganska sent på natten, får skylla mig själv. ''/ Mina vänner tyckte att jag var rolig i alla fall, rolig, konstig och offline av mig.
Just nu dricker jag kaffe för att hålla mig uppe, och min kopp är nästan tom nu. Min mamma kom fram till mig medan jag försöker att skriva den här inlägget, men hon var tvungen att behandla mig som en fem åring. Vi hade en väldigt obehagligt samtal. Såhär löd den.
Mamma: Calis, vad är det du dricker?
Jag: Kaffe..
Mamma: Du borde inte dricka kaffe, du är för ung och det är inte bra för dig.
Jag: Jag är sjutton år, jag är inte ett litet barn längre. Jag kan dricka kaffe utan att behöva bli super duper hyper aktiv. ^^ Jag blir sömnig och avslappnad av kaffe också. ( vet att ni tycker att det är konstig ,men det är sant.)
Mamma: Men ändå, jag drack inte kaffe i din ålder..
Jag: ingett svar...
I mina tankar skrek jag '' WTF, I'm not five years old!'' Tar ett djupt andetag och pustar ut samtidigt som jag säger '' what a drag... ''  
Min stora syster som har slutat tjafsa med min lillebror nu, *skönt, tyst igen.* hon kom hem idag från Italien. Hon var med och tittade på F1 Monza 2011. Hon fick prata med Alonso och Sebastian Vettell som vann Formula 1 nu på helgen i Italien. '' Ljudet från sportbilarna är öronbedövande, men vllken adrenalin känsla man får och det är så intensivt när de kör. Man vet aldrig vad som kommer hända när de kör. '' Sa hon och log av ren glädje.
Själv tycker jag att det är tråkigt att bara titta på några bilar som kör 200 km/h om inte mer.. Vänta, det låter egentligen inte så farligt. Kanske måste man vara där då de kör och få den adrenalin känslan då man hör motorerna gasa för fullt?
Hon beskrev invånarna i Italien som mycket sociala, hjälpsamma, omtänksamma, roliga och trevliga. Hon sa att killarna var väldigt snygga där ( inget för mig. ) Tjejerna är väldigt snygga också, och de har de senaste modet på sig när det gäller kläder.
Jag: Mamma, när kan vi åka till Italien? :P ( mest för tjejernas skull. ) Just joking ;)
Italienska och spanska har jag alltid velat lära mig för att det är två fina och coola språk tycker jag, om ni ville veta.
 
Just nu har jag lite damp för att min mamma har behandlat mig som om jag vore ett litet barn de senaste dagarna, och hon har hackat sig på mig hela tiden. Dag in och dag ut har hon hackat sig på mig.'' LEAVE MEALONE!! '' XD Nej nu får jag lugna ned mig lite. '' Vad kan man säga, än dagens ungdomar '' ''/
Behandlar inte era föräldrar er som om ni vore ett litet barn igen och knappt kunde ta ansvar för sina egna handlingar, tycker inte ni att det är störigt, Eller?